Ledarskapsbrevet
Logga in & bli medlem
Vad tycker du?
Relaterade artiklar
Ledarstilar del 2 |
 |
 |
 |
|
|||||
Positiva och negativa tillvägagångssätt
Användning av hänsynstagande och strukturTvå andra metoder som ledare använder är: |
Paternalism - Är det en ledarstil?
Paternalism har tidvis ansets som en ledarstil. Men de flesta definitioner av ledarskap antyder att en av åtgärderna inom ledarskap är att påverka genom inflytande. Till exempel använder amerikanska armén följande definition:
”Ledarskap är att påverka människor - genom att ge ändamål, riktning, och motivation – medans uppdraget utförs och en förbättring av organisationen sker."
Armén går ytterligare vidare genom att definiera "inflytande":
”Inflytande är ett sätt att få folk att göra vad du vill att de ska göra. Det är en metod för att uppnå två syften: drift och förbättringar. Men det finns fler sätt att påverka än att bara ge order. De du gör och som du agerar är lika viktigt som de ord du uttalar. Och du sätter standarden genom exempel, bra eller dåliga, med alla de åtgärder du gör och ord du yttrar, oavsett om du är i tjänst eller inte. Genom ditt ord och hur du agerar, måste du kommunicera syfte, riktning, och motivation.”
Medan "paternalism" definieras som (Wikipedia):
Paternalism syftar vanligtvis på en attityd eller princip som gör gällande att en eller flera beslutsfattare har rätt att till viss del styra andras liv för deras eget bästa, även om det strider mot de berördas egna önskemål. Paternalism bygger på antagandet att förmyndaren ser till den beskyddades väl och är mer förmögen att främja detta än de beskyddade själva.
Således är paternalism ett sätt som reglerar behoven för dem under dess skydd eller kontroll, medans ledarskap får saker gjorda.
Makt skiljer sig från land till landGeert Hofstede (1977) studerade kulturen inom organisationer. En del av hans studie handlade om maktskillnader, i vilken utsträckning de medlemmar med mindre makt i en organisation förväntar sig och accepterar att makten fördelas ojämlikt. Hofstede gav denna historia för att illustrera denna maktskillnad: I den sista revolutionen i Sverige omhändertas tronen av kung Gustav IV. Han anses dock som inkompetent och bjuder överraskande in Jean Babtiste Bernadotte, en fransk general som tjänstgör under Napoleon, till att bli Sveriges nya kung. Han accepterar och blir nu kung Karl XIV. Strax efteråt behöver han ta itu med den svenska riksdagen. Han vill bli accepterad och hans försök att göra detta blir genom att hålla talet på svenska. Hans svenska uttal och annorlunda brytning roade svenskarna så mycket att de började gapskratta. Fransmannen blev så upprörd att han aldrig mer försökte att tala svenska igen. |
Sverige skiljer sig från Frankrike i hur samhället behandlar ojämlikhet (de som leder och de som följer). För att mäta ojämlikhet eller maktskillnader studerade Hofstede tre enkätfrågor från en större undersökning:
* Frekvensen där de anställda var rädda för att uttrycka missnöje med sina chefer.
* Underordnades uppfattning om sin chefs faktiska beslutsfattande stil (paternalistisk stil var ett val).
* Underordnades rangordning av deras chefs olika beslutsfattande stilar (åter igen var paternalistisk stil ett val).
Han utvecklade ett maktskillnadsindex (Engelska – Power Distance Index=PDI) för de 53 länder där undersökningen ägde rum. Poängen varierar från 11 till 104. Ju högre antal poäng ett land erhållit, desto mer Auktoritärt/autokratisk och/eller paternalistiskt är ledarskapet. Det leder naturligtvis till att de anställda är mer rädda eller ovilliga att vara oense med sina chefer. Medans lägre poäng innebär en mer delaktig och demokratisk ledarstil vilket leder till anställda som inte är lika rädda för sina chefer.
Exempelvis så har Malaysia den högsta PDI värdering, som är 104, medan Österrike har den lägsta med 11. Och självklart, som historien ovan visar, har Sverige en relativt låg värdering av 31, medan Frankrike har en PDI av 68. USA ligger på 40. Observera att dessa värderingar är relativa och inte absoluta. Ett land eller kultur har inga absoluta kriterier för bedömning av verksamheten, i en annan kultur, som bättre eller sämre.
Med tanke på ovanstående text verkar det som vissa målar upp ett paternalistiskt beteende som nästan ett barbariskt sätt för att få saker genomförda. Men ledarskap handlar om att få saker gjorda och i vissa situationer kan en mer paternalistisk och auktoritär ledarstil krävas av beslutfattaren. I vissa kulturer kan det till och med förväntas! Det är det som gör olika ledarskapsstilar intressanta - att de i grund och botten ligger längs samma kontinuum som Hofstedes PDI, allt från den paternalistiska till den demokratiska ledarstilen i beslutsfattandet. Detta möjliggör ett brett utbud av individuella beteenden som skall behandlas, allt från nybörjare till de toppresterande. Vidare står det dessutom för det faktum att alla inte är lika eller vill bli behandlade lika.
Men när en paternalistisk eller auktoritär ledarstil åberopas för mycket och de anställda är beredda på en mer demokratisk typ av ledarstil, då blir det oftast helt förödande för resultatet och organisationen.
Läs del 1 av ledarstilar
Fritt översatt från Nwlink.com
Referenser
Hofstede, Geert (1977). Culture and Organizations: Software of the Mind New York: McGraw-Hill.
Lewin, K., LIippit, R. and White, R.K. (1939). "Patterns of aggressive behavior in experimentally created social climates." Journal of Social Psychology, 10, 271-301
Newstrom, John W. & Davis, Keith (1993). Organizational Behavior - Human Behavior at Work. New York: McGraw-Hill.
Schriesheim, Chester A. The Great High Consideration- High Initiating Structure Leadership Myth: Evidence on its Generalizability. The Journal of Social Psychology, April 1982, 116, pp. 221-228.
U.S. Army Handbook (1973). Military Leadership.
Tannenbaum, R. & Schmidt, W. How to Choose a leadership Pattern. Harvard Business Review, May-June 1973, No. 73311 (originally published in March-April 1958 issue).
TrackBack-länk
RSS för kommentarer
Skoj att du uppskattar artiklarna!
Jag sökte lite och hittade dessa två sajter:
Lista på samtliga länders PDI-index
Geert Hofstedes egna hemsida där han närmare förklarar resultaten av hans forskning.
Hoppas att du finner läsningen intressant trots att den är på engelska.
Vänligen Patrik
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det skiljer sig så mycket från hur vi ser på ledare och chefer i olika länder. Länder som Sverige, Frankrike och Österrike trodde jag låg mycket närmare varandra medans jag kan tänka mig att det behövs ett tydligare och mer auktoritärt ledarskap i asien. Någon som vet om det finns en lista på samtliga länders index?
/Lars